tisdag 2 december 2014

Att reda sig själv

Sonen har under en längre tid tjatat om Chicken Nuggets till middag och eftersom han mådde lite halvvisset igår och varit hemma från skolan idag (tillbaks imorgon, dock!) så tänkte jag att då kanske jag kan göra det idag, få i honom lite mer mat.

Normalt tar man ju fram en påse Nuggets ur frysen men frysen innehåller just nu ingen sådan påse, däremot hela kycklingbröst. Så då blir det en sådan påse i stället. Internet kryllar med recept och det verkar ju simpelt: skär i skivor, banka ut tunnare, skär i mindre bitar, vänd i ägg, vänd i ströbröd som gärna är kryddat med salt, peppar och paprikapulver. Stek eller fritera.

Ströbröd fixar man ju lätt med ett par skivor rostbröd i mixern.

Jag brukar dessutom göra egen sötsursås, superenkelt och gott. Konstaterar att jag har allt hemma förutom potatismjöl. Hmm... Vad tar vi då då? Vetemjöl? Nä, då blir det liksom vitt, inte så där genomskinligt som det ska vara.

Kan man göra eget potatismjöl, tro? Google-google-google... Jamen, det verkar ju lätt! Skala potatis, riva den fint, lägga i vatten några minuter, sila bort potatisen, låt stärkelsen i det silade vattnet sjunka till botten, häll bort vattnet et voilá! Blött potatismjöl i botten! Men det ska ju ändå bli blött när det används som redning så då funkar ju det, resten kan få torka som det vill och användas till annat. Och potatisrivet kan jag göra rårakor eller raggmunkar av. Synd jag inte har någon lingonsylt...

Det är nu när jag andas ut och låter stärkelsen sjunka till botten som jag börjar fundera.

Hur många hade gjort så här? Hur många hade kommit på något annat till middag? Hur många hade satt sig i bilen och köpt potatismjölet? Eller ja, den färdiga sötsura såsen antagligen. Och påsen med färdiga Chicken Nuggets. Hur många hade lyft på luren och bett kinarestaurangen leverera hem?

Vad säger detta om mig? Helt knäpp, påhittig, kan själv, nyfiken, överambitiös, sanslös, hopplös, sysslolös...? Antagligen lite eller mycket av allt.

Mannen min sa när vi satte oss till bords att "ja, vi får väl vara glada för att mamma inte odlat riset också."

Det blev jättegott!
Det här inlägget är kanske inte så mycket om Spanien men på ett sätt är det ju det. Det handlar ju om att lösa en situation, om att gå från ett fullt utrustat kök till att börja om (nästan) från början och man inser att man har inte alltid allt hemma, de där basvarorna som man "alltid" har i skafferiet.

Och ja, jag ska köpa en förpackning med potatismjöl nästa gång jag handlar. Men nu vet jag hur man gör och jag tyckte det var kul!
Så det så!

2 kommentarer:

  1. Din mormorsmor gjorde sitt eget potatismjöl när jag var barn. Så länge som det finns såna som du finns det hopp om att mänskligheten inte går under om vi plötsligt inte har tillgång till alla "moderna uppfinningar" längre. Men din sort finns nog i alltför liten upplaga är jag rädd.
    Stolt mamma

    SvaraRadera
  2. Det finns väl några till av "min sort" i familjen så det måste vara någon gen eller två som spökar.
    Alltid roligt att göra sin mamma stolt!

    SvaraRadera